Posts by matilda:
- Vid återbud till bokat besök ska tidsgränsen vara 24 timmar innan avtalad tid och även gälla vid hälsovård och inom den slutna vården.
Avgiftsregeln för uteblivet besök inom den öppna vården, ska även gälla inom hälsovård, dock till ett högsta belopp motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården.
Avgiften vid uteblivet besök inom den slutna vården ska vara en fast avgift, motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården. - Vid besök inom hälsovården ska patienten återfå erlagd patientavgift om väntetiden överstiger 30 minuter, dock till ett högsta belopp motsvarande den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården.
- Avgiftsfriheten vid oplanerat återbesök, för samma åkomma inom 24 timmar, ska gälla vid återbesök för sjukvårdande behandling.
- Avgiften för kopior av patientjournal ska vara momsfri och följa den högsta patientavgiften inom den öppna sjukvården.
- Samtliga förslag till förändringar som rör patientavgifter och dess regelverk ska träda i kraft 2012-06-01.
- Högkostnadsskyddets tak för öppen hälso- och sjukvård ska vara 1 100 kronor.
- Hälso- och sjukvårdsutskottets budget förstärks med den förväntade intäktsökningen, 20 mnkr, för riktade insatser för att förstärka regionens hälso- och sjukvård.
- Regionstyrelsen bemyndigas att kunna besluta om att regionen ska följa riksdagens beslut vid framtida förändringar av högkostnadsskyddets tak för öppen hälso- och sjukvård.
- De patientavgifter som beslutats i Krav- och kvalitetsboken för år 2012 och som avser läkarbesök och sjukvårdande behandling på nätter ska utgå.
- Patientavgiften ska vara 300 kronor vid den jourverksamhet utanför VG Primärvård och som VGR ansvarar för nattetid, dvs. mellan kl. 22.00-07.00, oavsett om besöket sker hos läkare eller avser sjukvårdande behandling.
- Patientavgiften vid läkarbesök hos specialist i allmänmedicin och sjukvårdande behandling inom övrig primärvård ska vara oförändrade.
- Patientavgiften vid besök hos allmäntandläkare och vid besök hos annan än tandläkare ska vara oförändrade.
- Patientavgiften på 80 kronor, för så kallat telefonrecept, tas bort för vårdgivare utanför VG Primärvård.
- Föreslagna förändringar som rör patientavgifter och dess regelverk ska träda i kraft 2012-06-01.
En region för god uppväxt på internationella familjedagen
maj 15th, 2012
Att barnen är vår framtid hör vi ofta. Tyvärr syns det inte lika tydligt när det kommer till politiska prioriteringar. Kristdemokraterna vill att Västra Götalandsregionen ska vara Sveriges bästa och tryggaste region att växa upp i och passar därför idag, på internationella familjedagen, på att presentera vårt förslag till budget för Västra Götalandsregionen för 2013.
Efter flera år med dålig budgetföljsamhet och stora underskott hos regionens sjukhus har vi hamnat i ett läge där vi för att klara sjukvårdens verksamhet behöver öka regionens intäkter. Med anledning av detta och hälso- och sjukvårdens kostnadsutveckling föreslår Kristdemokraterna en skattehöjning på 25 öre. Enligt vårt förslag till budget för 2013 kommer hela utrymmet för skattehöjningen att komma hälso- och sjukvården till del.
– Många av välfärdssjukdomarna ökar, övervikt och fetma blir allt vanligare, den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar utgör ett allvarligt problem utan ljusning. Medan antalet självmord och självmordsförsök minskar bland befolkningen i stort ökar de bland unga. Att inte ta den psykiska ohälsan hos barn och unga på tillräckligt stort allvar kan komma att få förödande konsekvenser för vårt samhälle i framtiden.
– På våra sjukhus är patientsäkerheten så bristande att var tionde bädd upptas av någon som skadats i vården. Det är naturligtvis ineffektivt och onödigt dyrt att bedriva vård som inte är säker. Därför måste patientsäkerhetsarbetet stärkas och våra sjukhus måste komma tillrätta med problemen med överbeläggningar och patienter som utlokaliseras till avdelningar där den rätta kompetensen saknas.
Monica Selin
Regionråd
mobil. 070-844 46 77
Elisabet Lann
Politisk sekreterare
mobil. 070-377 27 36
www.kdvg.se
En stor del av Kristdemokraternas budgetförslag för 2013 är sådant som vi drivit under flera år tillbaka och som vi fortfarande brinner för. Nedan följer ett utdrag där i huvudsak förslag som är nya för i år presenteras. Den röda tråden i våra satsningar handlar om gott förvaltarskap genom ett bättre tillvaratagande av ideella krafter, extra satsningar på hälsofrämjande insatser och särskilt fokus på barns och ungas hälsa – Detta är ett budgetförslag för en god och trygg framtid i Västra Götalandsregionen.
Under senare tid har de så kallade vårdskandalerna inom framförallt äldreomsorg lett till ett utbrett ifrågasättande av vinster i vården och omsorgen. De flesta är dock överens om att vinster i sig inte utgör ett hot mot kvaliteten i vården. Tvärtom tyder det mesta på att vinstintresse kan sporra till högre kvalitet i och med att konkurrensen ger patienter och brukare möjlighet att både välja och välja bort. Samtidigt finns det en typ av aktörer som utgör ett mycket viktigt och välkommet inslag inom vården och omsorgen i många andra länder men som vi i Sverige inte har så många av. Det handlar om ideella organisationer eller så kallade non-profit-aktörer som oftast i stiftelseform bedriver sjukhus, vårdcentraler, äldreboenden, vårdhem och hospicevård. Vi tror att det engagemang som denna typ av organisationer och rörelser förmår samla har en mycket viktig roll att spela i vårt välfärdssamhälle. Eftersom dessa på grund av brist på kapital, små lånemöjligheter och en osäker marknad har svårt att konkurrera med de allt större vårdföretagen riskerar vi att förlora den sortens utförare. Inom sjukvården verkar idag frivilligorganisationer som till exempel Röda Korset. Genom att personer får hjälp och stöd via volontärer uppnås både en förhöjd livskvalitet och ett nödvändigt stöd under en kortare eller längre period och därför ska volontärverksamhet uppmuntras.
Regionstyrelsen har nyligen fattat beslut om att påbörja arbetet med en överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den idéburna sektorn. I denna överenskommelse är uppgörelser om volontärer i vården en angelägen del.
För nyblivna föräldrar erbjuder de flesta barnavårdcentraler föräldragrupper med ett antal träffar för information om barnens utveckling, kost, tänder, förgiftningssituationer och annat. Dessa grupper spelar en viktig social och stödjande roll för många föräldrar som får chansen att träffa andra barn och föräldrar i samma åldrar i samma bostadsområde. Dock upphör inte behovet av stöd och uppmuntran efter barnets första år. I särskilt utsatta områden finns extra stort behov av föräldrastöd med särskilt fokus på hälsa. Därför finns det anledning för barnavårdscentralerna i vissa områden att skapa föräldragrupper med fokus på mat och rörelse för att nå ut med stöd till socialt utsatta grupper.
Eftersom varje människa är unik är det viktigt att var och en kan erbjudas bästa tänkbara stöd utifrån sina förutsättningar och behov. Det personliga motiverande samtalet är därför ett oersättligt redskap när det handlar om att peppa och ge råd om en sund livsstil. Under många år har den tekniska utvecklingen lett till att barn skaffat sig många intressen som innebär stillasittande framför TV, dator eller spel av olika slag. I och med den nya allt mer portabla tekniken skapas nya förutsättningar för att kombinera denna typ av intressen med en sund livsstil. Därför är det viktigt att istället för att förhålla sig skeptisk till datorer och spel som nöjen se möjligheten i att använda tekniken som sporre och redskap för en sundare livsstil. Trots att primärvården har ett tydligt förebyggande uppdrag ligger allt för stort fokus på det sjuka istället för det friska och förebyggande. För att motivera och stimulera till mer förebyggande och till och med hälsofrämjande insatser från primärvårdens sida finns det anledning att utveckla ersättningsmodellen och söka vägar att göra det lönsamt att förhindra att patienterna blir sjuka och inte bara att behandla ohälsan när den är ett faktum.
Kopplingen mellan psykisk ohälsa och osund livsstil är mycket stark. Därför bör patienter som söker för psykisk ohälsa också erbjudas remittering till livsstilsmottagning. Livsstilsmottagningarna skulle kunna fungera som en sambandscentral där föreningslivet och folkbildningen har möjlighet att möta upp och erbjuda promenadgrupper, matlagningsträffar och liknande hälsofrämjande aktiviteter. Livsstilsmottagningarna kan också ha ansvar för hälsosamtal som erbjuds alla med regelbundenhet med Västerbottens Hälsoundersökningar som förebild. Under cirka 20 år har man i Västerbottens landsting arbetet med hälsoundersökningar och hälsosamtal för samtliga invånare med jämna intervall. Ersättningen för dessa samtal är också så bra att vårdcentralerna engagerar sig för att få de kallade att också komma. Eftersom migration och etablering i ett nytt land innebär särskilt stora påfrestningar för hälsan finns det behov av särskilda insatser när det gäller att förebygga ohälsa bland människor som kommer till Sverige. I Stockholm arbetade man under 2010-2011 med ett projekt som gick ut på att Hälsokommunikatörer fick fungera som länkar mellan asylsökande och kommunmottagna flyktingar och primärvården som vanligtvis har mycket svårt att nå dessa grupper. Projektet blev mycket uppskattat och har nu permanentats i Stockholms län. Modellen finns på andra håll i landet, bland annat i Angered i Göteborg. När det handlar om hälsofrämjande insatser vilar ett stort ansvar på primärkommunerna. Med många både små och stora kommuner i Västra Götalandsregionen finns det ändå stora vinster att göra i ett utvecklat samarbete och utbyte av goda idéer och koncept. Eftersom Västra Götalandsregionen också är ytterst ansvarig för hälsovården och den vård som en försämrad folkhälsa kommer att kräva är det angeläget att regionen är pådrivande i det aktiva och breda hälsofrämjande arbetet ute i kommunerna.
Västra Götalandsregionen har ett rikt kulturarv. Tidigare generationers liv finns bevarat i form av byggnader, föremål eller förändringar av landskapet. För bevarandet av dessa minnen har hembygds- och fornminnesföreningarna en viktig funktion. Det är angeläget att kunskaperna om gårdagens samhälle och berättarförmågan hos många av dem som är engagerade inom kulturarvsområdet tas tillvara. Genom kulturarvsskolor får barn och unga chans att ta de av äldre människors berättelse om tidigare bruks- och levnadsmönster. Tillgången till ett språk är en förutsättning för delaktighet i samhället. Genom att läsa kan man erövra språket. Därför vill vi se en satsning på att öka läsandet bland barn och ungdomar.
I Västra Götalandsregionen bor det människor från hela världen. Denna etniska och kulturella mångfald är en stor tillgång som vi måste bli bättre på att ta tillvara.
Mot bakgrund av att drygt hälften av all primär- och sjukhusvård ges till äldre personer är bristen på personal med utbildning i geriatrik mycket oroväckande. I en rapport från Socialstyrelsen står att ”geriatrisk kompetens bör vara en självklarhet bland all vårdpersonal som möter äldre i sitt arbete”
200 000 kvinnor i Sverige lider av endometrios, en sjukdom som är vanligare än diabetes hos fertila kvinnor och som innebär stor fysisk smärta och ofta ofrivillig barnlöshet. Endometrios är en kronisk, delvis ärftlig sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan spridit sig till områden utanför livmodern. Man vet inte varför sjukdomen uppstår och den går inte att bota. Däremot är den möjlig att behandla så att symptomen lindras och livet blir drägligt för de många kvinnor som drabbas. En utredning som gjorts visar att det finns både behov och förutsättningar för ett kunskapscentrum för kvinnor med endometrios i Västra Götalandsregionen.~
Under senare år har flera fall av tillbud och negativa händelser gällande hantering av läkemedel inom barnsjukvården fått stor uppmärksamhet. Läkemedelshantering inom barnsjukvården är ett särskilt komplicerat område. Nyligen visade en studie som publicerats i tidskriften Acta Paediatrica att nästan hälften av de läkemedel som används på barnsjukhusen i landet inte är godkända för barn. När det gäller spädbarn upp till en månads ålder är det 70 procent av medicinerna som inte är testade på barn. Istället tvingas personal att dela och späda medicinerna som ofta kommer i förpackningar som anpassats till vuxna. Detta utgör inte bara en risk för barnen utan också en osäker situation för sjukvårdspersonalen.
Många patienter upplever att de inte får tillräckligt med information i samband med läkarbesök och behandling. Det är inte bara en patientsäkerhetsfråga utan även en fråga om värdighet och respekt att varje patient ges tid för att få frågor besvarade och för att kunna skaffa sig kunskap om sin hälsostatus och eventuell behandling. I Västerbottens läns landsting har man dragit igång ett omfattande projekt med syfte att bland annat befria läkarna från administrativa uppgifter. Utgångspunkten är att se över vilka arbetsuppgifter som kan utföras av andra samt vilka moment som går att plocka bort. Genom att använda kompetensen rätt och effektivt kan läkarna få mer tid för patienterna. .
Antalet vårdplatser har minskat kraftigt under senare år i hela Sverige. Detta har lett till överbeläggningar som i sin tur leder till längre vårdtider. Det är kostsamt och ineffektivt att bedriva vård med överbeläggningar. För att komma tillrätta med problemen med överbeläggningar behöver vi också arbeta strukturerat med att använda befintliga vårdplatser så smart som möjligt. För att kunna få en bättre uppfattning om hur vårdplatserna nyttjas och därmed kunna komma tillrätta med de strukturella problem som följer av att patienter vårdas på fel platser och skrivs ut för tidigt eller onödigt sent behöver man börja med att föra in ”rätt vårdplatsnivå” som en parameter i avvikelserapporteringen.
Internet är en självklar kanal för att kommunicera med unga. Som motvikt till många mindre
seriösa webbsajter med hälsoinformation, bör också regionen med ett stort mått av kunskap och förtroende som saklig informationsbärare vara aktivt på Internet. I Stockholm arbetar man med ”Unga Vårdguiden” som ska fungera som en egen portal om sjukvård och hälsa för unga på nätet. Genom ”Unga Vårdguiden” kan ungdomar få svar på alla sina frågor om vård, kropp, själ och hälsa.
Hälso- och sjukvårdens suicidpreventiva arbete med riskbedömningar, hälsofrämjande insatser samt tidig upptäckt och behandling ska vara särskilt prioriterat. De berörda verksamheterna inom Västra Götalandsregionen måste därmed bli bättre på att tidigt upptäcka, ge vård och behandling av psykiskt sjuka med suicidtendenser.
Regionfullmäktige har beslutat att införa den så kallade Jönköpingsmodellen som bygger på samverkan mellan polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård, socialtjänst, SOS-alarm och psykiatrin. Trots detta har ett sådant samarbete i Västra Götalandsregionen inte kommit till stånd.
Regionen har en viktig uppgift i att verka för en god kompetensutveckling och kompetensförsörjning. För att möta efterfrågan på kompetent arbetskraft behöver det inom vissa områden skapas fler utbildnings- och traineeplatser. Dessutom behövs en utökad samverkan mellan universiteten och högskolorna i Västra Götalandsregionen. Den höga ungdomsarbetslösheten bör motarbetas genom att regionen erbjuder fler praktikplatser.
Med tanke på att livslängden fortsätter att öka är det angeläget att arbeta för att även de friska åren ökar. I detta spelar arbetslivet en mycket viktig roll. För att kunna hålla kvar människor i arbete fram till pension måste det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet stärkas. Många av oss tillbringar stor del av vårt liv på arbetsplatsen och det är ofta arbetsgivaren som upptäcker tecken på ohälsa som missbruk, depressioner eller försämrad arbetsförmåga. I arbetet med att skapa hälsofrämjande arbetsplatser spelar strukturer, påverkansmöjligheter och ledarskap mycket stor roll. Därför måste hälsofrämjande insatser på arbetsplatser innebära betydligt mer än klassiska friskvårdssatsningar. Den som vill vara en hälsofrämjande arbetsgivare måste lägga stor vikt vid faktorer som bidrar till god fysisk och psykisk hälsa hos både den enskilda medarbetaren, gruppen och organisationen. Detta kan naturligtvis handla om friskvårdssatsningar som stegtävlingar, friskvårdstimmar, frukt på arbetsplatsen eller annan uppmuntran till hälsosam livsstil. Men det handlar också om sådant som utvecklar verksamheten i form av medarbetarsamtal och kompetensutveckling. Runt om i landet arbetar man med att utforma hälsosamma arbetsplatser på olika vis. I Västerbottens läns landsting har arbetsplatserna möjlighet att certifiera sig som ”hälsofrämjande arbetsplats”. Denna modell sätter fokus på vikten av hälsa i arbetet och skapar också en möjlighet för arbetsplatserna att låta engagemanget för medarbetarnas hälsa utgöra en konkurrensfördel på arbetsmarknaden.
Region och kommuner måste vara pådrivande i att utveckla och synliggöra metoder för hälsofrämjande arbetsledarskap i samverkan med arbetsmarknadens parter.
Tillgängligheten till högre utbildning, såväl yrkesinriktad som teoretisk, ska vara god i regionen.
En samverkansmodell måste i enlighet med Regionfullmäktiges beslut införas i hela Västra Götalandsregionen.
Avlasta läkarna administrativa rutiner för att öka läkarnas patienttid
Västra Götaland ska efterfråga och beställa kompetens och löpande kompetensutveckling inom geriatrik för personal som arbetar med vård som rör äldre personer.
Starta kulturarvsskolor som kan förmedla minnen ur regionens rika kulturarv.
Förstärk de hälsofrämjande och förebyggande åtgärderna inom primärvården med språkkunniga Hälsokommunikatörer som kan nå asylsökande och kommunmottagna flyktingar.
Lägg till livsstilsmottagningar i kravboken. Alla vårdcentraler ska ingå i ett samarbete kring livsstilsmottagningar dit patienter som behöver se över sin livsstil kan få hjälp.
Utnyttja den portabla tekniken – smartphones och läsplattor – till spel och utelek. Västra Götalandsregionen skulle tillsammans med kommunerna kunna ta fram så kallade appar på hälsotema med tävlingsinslag och poängjakter som kan sporra till motion och sunda matvanor.
Arbeta fram en samtalsstrategi för motiverande samtal som kan implementeras i hela kedjan från mödravårdscentral, barnavårdscentral och familjecentral till vårdcentral.
Resurser som finns bland frivilligorganisationer och volontärer ska tillvaratas.
Skapa bättre och tryggare förutsättningar non-profitsektorn för att bidra till ett ökat utbud av utförare inom vården.
En region för god uppväxt och sund tillväxt
Motion med anledning av att ordförande inte vill svara på frågor
april 17th, 2012
Motion angående justering av regionfullmäktiges arbetsordning
Vid regionfullmäktiges sammanträde den 17 april 2012 riktades en fråga till fullmäktiges ordförande. Fullmäktiges ledamöter ansåg att frågan fick ställas. Regionfullmäktiges ordförandes tolkning av arbetsordningen innebar att denne ansåg sig vara förhindrad att svara på frågan eller för den delen kunna överlämna frågan till någon annan.
Mot bakgrund av ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta
att regionfullmäktiges arbetsordning justeras så den medger att frågor och interpellationer även får riktas till regionfullmäktiges ordförande
Vänersborg 2012 -04 — 17
Magnus Berntsson (KD)
Ledamot av Regionfullmäktige
De rödgröna kör över regionfullmäktiges beslut kring E20
april 10th, 2012Att den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen i elfte timman lägger yrkanden som till viss del går emot sin egen tidigare linje, men väl närmar sig regionfullmäktiges uppfattning, är bra. Men vi noterar att man fortfarande har vissa förbehåll och i praktiken inte yrkar på att Västra Götalandsregionen ska vara pådrivande i frågan om E20:s utbyggnad till motorvägsstandard. Man frångår med andra ord fortfarande regionfullmäktiges beslut. Västra Götalandsregionen har under flera år haft en tydlig uppfattning avseende E20. Vid regionfullmäktiges sammanträde så sent som 2009-10-19 till 2009-10-20 beslutade en bred politisk majoritet att Västra Götalandsregionens uppfattning är att E20:s utbyggnad bör ske enligt en långsiktig målstandard, dvs. som fyrfälts- eller motorväg.
På senare tid har den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen valt att inte vara pådrivande och istället inväntat statens beslut om E20, ett agerande som går emot såväl regionfullmäktiges tidigare beslut i sakfrågan som en av de fördelar vår gemensamma region medfört. Inte heller nuvarande yrkande om medfinansiering till 2+1F är att vara pådrivande. En hörnsten i Västra Götalandsregionens arbete med infrastruktur har varit förankrings- och dialogarbetet med kommunerna. Därför är det olyckligt att regionens politiska ledning inte lyckats komma överens med berörda kommunalförbund om en gemensam västsvensk uppfattning om E20. Skaraborgs kommunalförbund, som har varit pådrivande avseende E20:s utbyggnad till motorvägsstandard, har skrivit ett remissyttrande till Trafikverkets Kapacitetsutredning för transportsystemet. Detta yttrande är väl grundlagt och överensstämmer med regionfullmäktiges tidigare beslut. Regionstyrelsen bör använda det dokumentet som grund i sitt remissvar om E20.
Det är positivt att frågan om medfinansiering lyfts, detta är också något som har diskuterats på kommunnivå. Tillsammans med kommunerna är det lämpligt att gå vidare och se vilka möjligheter en medfinansiering av E20 kan medföra. Det står dock klart att kommunernas medfinansiering i första hand syftar till utbyggnad till fyrfälts- eller motorvägsstandard. Den politiska ledningen i regionen går därmed
fram med ett förslag som vare sig är förankrat i regionfullmäktige eller hos kommunerna. Det är allvarligt. Vi yrkar att Regionstyrelsen beslutar
- Att ställa sig bakom det fortsatta arbetet med målstandard enligt regionfullmäktiges beslut
den 19-20 oktober 2009,
- Att undersöka möjligheterna till medfinansiering, tillsammans med kommuner, näringsliv och staten, för att säkerställa att hela sträckan Vårgårda till länsgränsen byggs ut i enlighet med regionfullmäktiges beslut till 2025.
Johnny Magnusson (M) Jonas Andersson (FP) Kristina Jonäng (C) Monica Selin (KD)
Tystnaden från S lägger E20 i träda
mars 30th, 2012Dagens E20 är ett tillväxthinder för hela Västra Götalandsregionen. Dålig standard och framkomlighet ligger i vägen för framkomligheten mellan våra två största stadsregioner Stockholm och Göteborg. Trots detta identifieras inte problemen på E20 av Kapacitetsutredningen. Den bedövande tystnaden från den S-ledda majoriteten i regionfullmäktige riskerar att förlänga problemen för många år framöver.
Vi befinner oss i slutet på den remissrunda Trafikverket anslagit för Kapacitetsutredningen. Kapacitetsutredningen undersöker behoven av ökad kapacitet för 2012-2021, 2022-2025 samt 2050.
Mycket går att konstatera från utredningen. Det är positivt att man konstaterar behov av ny järnväg mellan Göteborg och Borås, tidsperspektivet är dock betydligt mer akut och inkluderar en förlängning mot Jönköping. Kapacitetsutredningen har också med rätta kritiserats för sina beräkningsmetoder för att komma till slutsatsen om ett olönsamt höghastighetståg.
I processen med att avge politisk vilja under remissrundan för utredningen försämras förutsättningarna allvarligt av den politiska ledningen i Västra Götalandsregionen, S, V och MP. De har ingen egen åsikt i E20-frågan utan driver linjen att kapacitetsutredningens ställning avseende huvudvägen mellan landets två största huvudstäder ska gälla även som regionens åsikt. I klartext innebär detta att regionen inte uttalar någon uppfattning i frågan. Detta är helt i strid med de ambitioner som fanns då regionen bildades. Tanken var att regionens parlament skulle i vissa frågor själv få bestämma och i andra frågan vara vägledande för statens beslut. Nu sviker den politiska ledningen invånarna i regionen genom att inte driva frågan om ett utbyggd trafiksäker Europaväg genom länet. När det gäller E6 så har tongången varit helt annan och vägstandarden mellan Oslo och Göteborg har väsentligt förbättrats de senaste åren. Däremot ska vägen mellan Stockholm och Göteborg befinna sig i bottenligan.
Den tidsperiod som kapacitetsutredningen vänder sig mot är mycket lång. Det kan inte kännas bra för någon styrande i vår region att gå in i framtiden med ambitioner som inte innebär förbättrade resevillkor för människor och gods.
Vi vänder oss till både regeringen och regionledningen med uppmaningen att prioritera en utbyggnad av E20. Vår tanke är att standarden ska vara motorväg och ha en hög trafiksäkerhet. Besked i frågan behöver komma snarast och detta är en angelägenhet för landet, regionen, kommunerna, näringslivet, men också för både invånare och besökare. Uppmaningen är enkel och kärnfull: Bygg ut E20 nu!
Conny Brännberg, regionpolitiker Västra Götaland Kristdemokraterna
Annelie Enochson, riksdagsledamot för Kristdemokraterna i Göteborg
Artikel publicerad i GT 2012-03-26
Pressmeddelande, Regionstyrelsen 27 mars
mars 30th, 2012Pressmeddelande
Från Regionkansliet 2012-03-27 16:15
Regionstyrelsen 27 mars
Pressmeddelande efter regionstyrelsen
Åtgärder för en ekonomi i balans
(Ärende 5) Västra Götalandsregionen står inför flera utmaningar. Därför genomförs nu en rad åtgärder för att uppnå ekonomisk balans under 2012 och 2013. Regionstyrelsen ställer sig bakom den föreslagna inriktningen.
Västra Götalandsregionen måste uppnå ekonomisk balans för att kunna möta de utmaningar man står inför, både inom sjukvården och kollektivtrafiken. Nu har regiondirektör Ann-Sofi Lodin presenterat en lägesrapport för regionstyrelsen. Lägesrapporten innehåller både en bedömning av pågående åtgärdsprogram för framförallt sjukhusen samt förslag till regionövergripande åtgärder för att på längre sikt komma till rätta med sjukvårdens utmaningar.
Långsiktighet krävs
- Västra Götalandsregionens och verksamheternas prioritering måste i nuläget ligga på ekonomi i balans samt utveckling och regiongemensamt ansvar för att hitta nya arbetsformer inom vården. Nu skapar vi möjligheter att fokusera på detta och det krävs långsiktighet för att vi ska nå de uppsatta målen, säger Ann-Sofi Lodin.
Både NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus behöver ytterligare ett år på sig för att kunna genomföra nödvändiga åtgärder. Vad gäller Kungälvs sjukhus görs bedömningen att de behöver tillföras extra pengar för att klara sin obalans.
Regionstyrelsen ställer sig bakom den redovisade inriktningen och föreslår bland annat att regionfullmäktige beslutar att:
• tillföra regionstyrelsen 90 miljoner kronor 2012 för att säkerställa tillgängligheten till planerad vård framförallt inom ortopedi och ögonsjukvård.
• låta NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus överskrida budget 2012 med upp till 100 miljoner kronor respektive 130 miljoner kronor.
• tillföra Kungälvs sjukhus 30 miljoner kronor.
Lokala åtgärdsplaner
I regiondirektörens lägesrapport presenteras lokala åtgärdsplaner som redovisar en sammanlagd bedömd ekonomisk helårseffekt på 670 miljoner kronor. Planerna innehåller åtgärder inom områden som personalreduceringar, lägre utnyttjande av bemanningsföretag, färre vårdplatser, mindre köp av extern vård samt effektiviseringar inom läkemedelsområdet. För att klara hela den bedömda obalansen, på 850-900 miljoner kronor behöver ytterligare åtgärder tas fram och genomföras.
Regiongemensamma åtgärder
Regiondirektören har också startat regiongemensamma aktiviteter som ska stödja de lokala förvaltningarna i arbetet med att sänka kostnaderna.
- Gemensamt för arbetet har varit ökad samordning och samverkan utifrån ett hela regionen- perspektiv. Ansvaret för ekonomi och verksamhet ligger hos respektive förvaltning, men regionen behöver ta ett större gemensamt ansvar för ekonomin, både nu och i framtiden. Dels för att skapa bättre förutsättningar att fortsätta utveckla verksamheter och dels för att skapa nya arbetsformer inom givna ekonomiska ramar, säger Ann-Sofi Lodin.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Beslutet avgjorde genom votering.
Årsredovisning 2011 – ett händelserikt år
(Ärende 1) Västra Götalandsregionen präglades av flera stora händelser under 2011. Omvalet den 15 maj innebar omställningar inom politiken och en försenad budget. Dessutom tog Västra Götalandsregionen över ägandet av Västtrafik AB. Det totala ekonomiska resultatet visade på ett underskott, däremot visade verksamheternas egna resultat på ett överskott.
Årets resultat för Västra Götalandsregionen blev minus 858 miljoner. Räknar man bort den sänkta kalkylräntan hamnar däremot resultatet på plus 124 miljoner. Läs mer om det ekonomiska resultatet i pressmeddelandet om bokslutskommunikén från den 15 februari 2012.
Återhämtningen i världsekonomin kom av sig under hösten och den svenska ekonomin försvagades. För Västra Götalandsregionens blev utvecklingen ändå bättre än förväntat. Investeringsnivån blev under 2011 den högsta hittills i regionens historia. Totalt investerades 2,5 miljarder kronor i fastigheter och utrustning.
Omvalet
Valet till regionfullmäktige 2010 överklagades och valprövningsnämnden beslutade att valet skulle göras om. Tydliga effekter av omvalet var att valdeltagandet sjönk från 80 procent till 44 och att Sjukvårdspartiet som 2010 valdes in i fullmäktige fick lämna. Inget parti eller politisk konstellation fick majoritet och en politisk ledning bildades av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Tillsammans fick de 73 av fullmäktiges 149 mandat.
Ansvar för kollektivtrafiken
I februari godkände regionfullmäktige förslaget från Västtrafik AB att köpa in elva pendeltåg och sex regiontåg och i april blev det klart att Västra Götalandsregionen vid årsskiftet skulle bli ensam ägare till Västtrafik. Västra Götalandsregionen blev också kollektivtrafikmyndighet enligt den nya lag som trädde i kraft 1 juli. I september togs beslut om att fem primärvårdsstyrelser vid årsskiftet skulle bli två. En styrelse bildades för VG Primärvård och en för övrig primärvårdsverksamhet.
De flesta målen uppnåddes
De allra flesta av regionfullmäktiges prioriterade mål under 2011 har nästan eller helt uppnåtts. Till exempel har nyföretagandet ökat i länet, jämt fördelat mellan kvinnor och män. Andelen som reser kollektivt istället för med bil har ökat. Energiförbrukningen i Västra Götalandsregionens verksamheter har minskat liksom användningen av fossil energi i länet.
Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2011.
Förslag till nya patientavgifter
(Ärende 3 & 4) Regionstyrelsen föreslår att högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård höjs från 900 till 1100 kronor från och med 1 juni i år. Västra Götalandsregionen skulle därmed följa det beslut som riksdagen tog tidigare i år. Styrelsen föreslår också att patientavgiften för så kallade telefonrecept tas bort för samtliga vårdgivare. Avgiften har tidigare tagits bort för vårdgivare som ingår i vårdvalsmodellen VG Primärvård.
Regionstyrelsen föreslår även att patientavgiften för läkarbesök på akutmottagning höjs från 300 till 350 kronor för personer som fyllt 20 år. En höjning föreslås också av patientavgiften för besök hos sjukgymnast och arbetsterapeut från 80 till 100 kronor. De föreslagna höjningarna beräknas ge Västra Götalandsregionen intäkter på 20 miljoner kronor.
Vidare föreslås också att patienten måste lämna återbud till ett bokat besök senast 24 timmar innan avtalad tid. Detta för att vårdgivaren ska ha en rimlig möjlighet att boka in en ny patient. I annat fall tas ordinarie patientavgift ut. I dag gäller återbud dagen innan. Beslut tas i regionfullmäktige.
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot besluten till förmån för egna yrkanden.
Läs om samtliga ärenden från regionstyrelsens sammanträde
Kontaktperson: Ann-Sofi Lodin, regiondirektör — 070-632 11 65
Mats Friberg, ekonomidirektör, 0709-50 41 31 Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, 0730- 77 11 77 Jonathan Neselrot, pressekreterare, 0722-02 59 22
Publicerad av: Jonathan Neselrot Epost: jonathan.neselrot@vgregion.se
Alliansgemensamt yrkande till regionstyrelsen; Tandvård
mars 30th, 2012Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015
Tillgängligheten till specialisttandvården är en av regionens främsta utmaningar i ett patientperspektiv, och den frågan lyfts inte tillräckligt tydligt i förslaget till regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015.
Vi föreslår därför att strategin kompletteras med ett prioriterad utvecklingsområde under avsnittet ”Tillgänglighet, öppenhet och transparens” om att öka mångfalden av vårdgivare inom specialisttandvården för att förbättra valfriheten och tillgängligheten.
Förslag till beslut
Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut:
att en ny punkt införs i utvecklingsstrategins ”2.4 Prioriterade utvecklingsområden och strategiska förslag”, under avsnitt ”B: Tillgänglighet, öppenhet och transparens”, med följande lydelse:
”Att öka mångfalden av vårdgivare inom specialisttandvården för att förbättra valfriheten och tillgängligheten
Inom allmäntandvården råder en god tillgänglighet för patienterna och en relativt god valfrihet då mångfalden av vårdgivare är stor. Ungefär hälften av regionens vuxna befolkning får idag sin allmäntandvård genom folktandvården och den andra hälften genom en privat leverantör.
Konkurrensen, mångfalden och valfriheten är långt ifrån lika stor inom specialisttandvården med följd att det är betydligt sämre tillgänglighet till specialisttandvården än till allmäntandvården. En mångfald av vårdgivare, inom främst de bredare specialiteterna, är önskvärd för en ökad tillgänglighet. Därför föreslås att hälso- och sjukvårdsavdelningen prioriterar framtagandet av strategier för att öka mångfalden av vårdgivare inom specialisttandvården i arbetet med att utforma handlingsplanen för det fortsatta arbetet.”, samt
att i övrigt bifalla förslaget till Regional utvecklingsstrategi för tandvård i Västra Götaland 2011-2015.
Alliansgemensamt yrkande till regionstyrelsen; Det ekonomiska läget
mars 30th, 2012Redovisning av det ekonomiska läget 2012
Inledning
Ovan rubricerade ärende leder fram till förslag med omfattande justeringar av den budget som regionfullmäktige fastställde för sex månader sedan. Det som var uppenbart redan då, till exempel att stora delar av hälso- och sjukvården var underfinansierad, möts nu av akuta åtgärder för att skapa någon form av ordning och reda i förutsättningarna för förvaltningarna att bedriva sin verksamhet återstoden av åren.
Regionkansliet har tagit fram en gedigen handling som vi som ledamöter haft en begränsad tid på oss för att värdera. Av det skälet föreslår vi att några av besluten som regionstyrelsen föreslås fatta för egen del bordläggs till kommande sammanträde då de inte bedöms vara lika brådskande som de ärenden som ska vidare till regionfullmäktige.
Ett beslutat underskott i regionens detaljbudget på 175 mnkr innebär, om det föreliggande förslaget i sin helhet skulle bifallas, istället ett underskott på 784 mnkr. I det scenariot är det dock inte beaktat att det under hösten och våren har beslutats om användande av resurser i moderförvaltningen motsvarande 164 mnkr vilket gör att underskottet ökar jämfört med budgeten. Dessutom bygger beräkningen på att 30 mnkr hämtas hem från en höjning av patientavgifter. Något sådant förslag föreligger för närvarande inte, vilket ytterligare ökar på underskottet till totalt 978 mnkr.
Trots det stora förväntade underskottet i regionens ekonomi 2012 befarar vi att den beräkning som har gjorts är optimistisk på kostnadssidan. Möjligen kan ytterligare förbättringar ske på intäktssidan under året som kan förbättra resultatet, men utan sådana förbättringar riskerar regionen troligen ett underskott på en bra bit över en miljard kronor för 2012.
Det finns all anledning för regionstyrelsen att göra en ny mer noggrann värdering av olika riskposter i samband med att förvaltningarnas marsrapporter färdigställs om en knapp månad.
Med tanke på de stora justeringar som görs av regionens budget är det förvånande att det inte finns förslag till nya resultat- och balansräkningar för 2012 i ärendet.
Värdering av de enskilda förslagen
Vi välkomnar att man från den politiska ledningen nu backar från det tidigare beslutet att dra in de 10 mnkr som satsades under 2011 för att stärka inköpsverksamheten, och istället återför dem tillsammans med de extra 4 mnkr som yrkats på från servicenämnden. Vad gäller prövning av resurser i nästa års budget och plan återkommer vi i just den frågan då.
Vi har allt sedan fullmäktiges budgetbeslut och den havererade processen kring vårdöverenskommelser för 2012 försökt få svar på frågan vilka ekonomiska resultat som de olika sjukhusförvaltningarna ska styra emot. Det är bra att vi nu får svar på frågan att alla
sjukhusstyrelser förväntas styra mot ett resultat i balans, förutom NU-sjukvården och Södra Älvsborgs Sjukhus som föreslås medgivande om överskridanden med 100 respektive 130 mnkr under 2012.
I det uppkomna läget är det en elegant lösning att medge ett överskridande för några förvaltningar då det signalerar att förvaltningarna långsiktigt har ett arbete för att anpassa kostnadsnivån.
Vi delar dock inte åsikten om att Kungälvs sjukhus direkt ska tillföras 30 mnkr från regionfullmäktige då det strider mot den styrmodell som tillämpas i Västra Götalandsregionen. Vi föreslår istället att Kungälvs sjukhus, på samma sätt som NU- sjukvården och SÄS, bemyndigas att göra överskridanden på 30 mnkr, och avser att återigen återkomma i budget för 2013 med förslag till åtgärder för att komma till rätta med den strukturella obalansen i sjukhusens finansiering.
Med de nya och klargjorda förutsättningarna och förväntningarna på förvaltningarna bör också regionstyrelsen få i uppdrag att tydligt uttala att det kommer att tillämpas en betydligt striktare tolkning i enlighet med regelverket för hantering av över- och underskott i samband med bokslutsdispositionerna för 2012
I det föreliggande förslaget föreslås också att beslutet om Krav- och kvalitetsboken (KoK- boken) i primärvårdens valfrihetssystem, VG Primärvård, senareläggs så att nästa utgåva börjar gälla från den 1 april 2013. Vi förstår motiven om att hinna väga in förslag från de regiongemensamma aktiviteterna som kan få påverkan på KoK-boken. Samtidigt innebär det att den avsatta summan pengar för VG Primärvård inte kan fastsällas i samband med fullmäktiges budgetbeslut för 2013 i juni månad, utan först vid fullmäktiges sammanträde i september. Det leder i sin tur till att hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete med vårdöverenskommelser med sjukhusförvaltningarna måste avvakta beslut om storleken på resurserna till VG Primärvård.
Vi bedömer att det är mer angeläget för hälso- och sjukvårdens fortsatta utveckling och kostnadskontroll att arbetet med vårdöverenskommelser mellan nämnder och styrelser kan inledas med full intensitet i samband med fullmäktiges budgetbeslut. I synnerhet om målet är att träffa fleråriga överenskommelser. Vi förordar därför att beslut om KoK-boken med tillhörande resurser till VG Primärvård fastställs enligt ursprunglig plan i samband med fullmäktiges sammanträde i juni 2012. Då kan den nya versionen träda ikraft 1 januari 2013.
För första gången sedan den nationella vårdgarantin infördes i slutet av 2005 har Västra Götalandsregionen under 2011 ökat antalet väntande till besök och behandling. Detta står i motsats till den kraftiga och fleråriga minskningen av antalet väntande på besök till specialistläkare eller till operation eller behandling vid regionens sjukhus.
Prognosen för 2012 ser dyster ut om inga ytterligare åtgärder vidtas för att öka vårdproduktionen. Produktionsenheten har beräknat att det kostar 350-400 mnkr för att antalet väntande varken ska öka eller minska under 2012. I det föreliggande förslaget föreslås att regionstyrelsen tillförs 90 mnkr under 2012 med förhoppningen att Västra Götalandsregionen ska få utdelning av kömiljarden även under årets andra halva.
Vi bedömer det som angeläget att snarast vidta särskilda åtgärder för att upprätthålla produktionen i Västra Götaland med hjälp av externa vårdgivare så att inte måluppfyllelsen sjunker under 70 % under sommarmånaderna juli och augusti. Klaras det målet är det lättare för regionen att även under hösten uppnå målen för en god tillgänglighet. Vi är dock tveksamma till om 90 mnkr verkligen räcker för att vidta de åtgärder som fordras för att nå målet om minst 70 % måluppfyllelse under sommarmånaderna, och föreslår att
regiondirektören bemyndigas att fatta beslut om att köpa ytterligare vårdkapacitet under perioden april – augusti med upp till 150 mnkr.
Hälso- och sjukvårdsutskottet har antagit en budget med en obalans på 156 mnkr. I det föreliggande förslaget föreslås utskottet få nyttja 100 mnkr av regionstyrelsen egna kapital under 2012 och förutsätts klara av att hantera drygt 50 mnkr inom den egna budgeten. Vi delar uppfattningen att det är möjligt, men det riskerar i så fall att ske på bekostnad av att arbetssättet med ordnat införande av nya metoder och läkemedel samt implementeringen av nya nationella riktlinjer måste avbrytas under 2012. Vi bedömer att det skulle få olyckliga och allvarliga följder för regionens möjlighet att följa med i den medicinska utvecklingen. Vi föreslår därför att hälso- och sjukvårdsutskottet beviljas använda 160 mnkr ur regionstyrelsens egna kapital under 2012.
Det mest glädjande med det föreliggande förslaget är de sammanfattande rapporterna från de tolv regiongemensamma aktiviteterna. Det finns helt klart en potential, större eller mindre, i samtliga projekt för en effektivare vård med högre kvalitet och bättre patientnytta. Det finns all anledning att fortsätta arbetet med de regiongemensamma aktiviteterna i ett högt tempo. Men inte i så högt tempo att det politiska systemet inte får chansen att grundligt ta ställning till de olika förslagen. Vi vill att regionstyrelsen får en ordentlig och genomgripande dragning av de tolv projekten, förslagsvis redan i samband med regionstyrelsens nästa informationssammanträde. Innan dess är vi inte beredda att ställa oss bakom den redovisade inriktningen för fortsatt arbete och föreslår därför att den beslutssatsen utgår.
Skillnaderna mellan 2011 års prestationer vid sjukhusens förvaltningar och förslaget till fastställda prestationer för 2012 är något oklara i underlaget, varför vi yrkar på bordläggning av yrkandet om att fastställa prestationerna för 2012. Vi måste få en ökad klarhet i differenserna med tanke på att utgångspunkten skulle vara oförändrade prestationer 2012.
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta
Bemyndiga styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus att överskrida budgeten 2012 upp till 30,0 mnkr gällande Kungälvs sjukhus
Tillföra regionstyrelsen upp till 150,0 mnkr under 2012 ur moderförvaltningens eget kapital i syfte att snarast möjligt vidta åtgärder för att nå målet om minst 70% måluppfyllelse till kömiljarden under juli och augusti.
Tillföra servicenämnden 14,0 mnkr i ökat regionbidrag 2012 ur moderförvaltningens eget kapital för att finansiera utökad inköpsverksamhet
Bemyndiga styrelsen för NU-sjukvården att överskrida budget 2012 upp till 100,0 mnkr
Bemyndiga styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att överskrida budget 2012 upp till 130,0 mnkr
Besluta om Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård i samband med regionfullmäktiges budgetbeslut i juni 2012
Uppdra till regionstyrelsen att till samtliga styrelser och förvaltningar klargöra regionens regelverk för hantering av över- och underskott och tydliggöra att en
striktare följsamhet till regelverket kommer att tillämpas i samband med bokslutsdispositioner för 2012
Regionstyrelsen beslutar för egen del
Bevilja framställan från HSN 4 mellersta Bohuslän om att disponera 10,0 mnkr ur eget kapital
Bevilja framställan från HSN 5 centrum-väster om att disponera 10,0 mnkr ur eget kapital
Bevilja framställan från HSN 11 Göteborg, Hisingen om att disponera 4,0 mnkr ur eget kapital
Bevilja framställan från HSN 12 nord-östra Göteborg om att disponera 11,0 mnkr ur eget kapital
Bevilja hälso- och sjukvårdsutskottet disponera 160,0 mnkr ur regionstyrelsens eget kapital
Fastställa att ersättningen till sjukhusen, under 2012, utgår i 12-delar (exklusive målrelaterad ersättning) baserat på förlängningen av 2011 års vårdöverenskommelser
I budget 2013 beakta behovet av tvååriga överenskommelser mellan beställare och utförare
Under förutsättning av regionfullmäktiges beslut bemyndiga regiondirektören att göra avrop upp till 150,0 mnkr ur regionstyrelsens utökade anslag för köp av vårdkapacitet under perioden april – augusti
Bordlägga frågan om inriktningsbeslut om de regiongemensamma aktiviteterna för ekonomi i balans
Bordlägga frågan om att fastställa prestationerna för 2012
Alliansgemensamt yrkande till regionstyrelsen; Patientavgifter
mars 30th, 2012Patientavgifter i Västra Götalandsregionen
När regionfullmäktige i september 2011 fastställde regionens budget för år 2012 beslutades också att en justering av patientavgifterna skulle göras utifrån att patientavgifterna de senaste åren har varit oförändrade. Regionfullmäktige beslutade även om justeringar av Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård inför 2012. Beslutet innebar bland annat förändrade patientavgifter från och med 2012-04-01.
Avgifterna inom regionens hälso- och sjukvård handlar i grunden om styrning, där avgifterna är ett medel för att uppnå en mer effektiv användning av hälso- och sjukvårdens resurser. Det är därför bra att en översyn har gjorts för att säkra att förväntade styreffekter uppnås.
Utifrån ovanstående resonemang är det dock förvånande att det i föreliggande förslag till förändringar saknas ambitioner att uppnå sådana styreffekter. Förändringarna syftar synbarligen enbart till att stärka den politiska ledningens budget och öka intäkterna till den tidigare beslutade underfinansieringen. Vi har därför svårt att acceptera förslaget i sin helhet.
Vi vänder oss i huvudsak mot två av de föreslagna förändringarna. För det första har vi svårt att se annat än ekonomiska motiv till att höja patientavgiften på akutmottagningar inom länssjukvården. De allra flesta som besöker akuten kommer dit för att de har behov av den hjälp som endast kan fås vid ett sjukhus akutmottagning. Vi ser inte vilken styreffekt som förslaget vill uppnå genom att just de akut sjuka ska behöva betala mer för vård vid sjukhuset än de som gör ett planerat besök.
För det andra ställer vi oss tveksamma till att höja patientavgiften för sjukvårdande behandling hos sjukgymnast och arbetsterapeut, då vi också här enbart kan skönja ekonomiska motiv. Ur vårt perspektiv saknas det helt en positiv styreffekt, då det inte finns någon annan instans som vi vill styra patienten till eller från. Förslaget bryter dessutom mot principen att vi differentierar taxorna utifrån nivån på besöket. Med förslaget jämställs avgiften till läkarbesök på vald vårdenhet i VG Primärvård med avgiften till sjukgymnast och arbetsterapeut vilket är olyckligt.
Vi yrkar därför att patientavgifterna vid läkarbesök på akutmottagning samt vid sjukvårdande behandling hos sjukgymnast och arbetsterapeut ska vara oförändrade gentemot dagens nivåer.
I övrigt ställer vi oss bakom de föreslagna förändringarna.
Förslag till beslut
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta:
Vänersborg, 2012-03-26
Johnny Magnusson (M) Jonas Andersson (FP) Kristina Jonäng (C) Monica Selin (KD)
Alliansgemensamt yrkande till regionstyrelsen; högkostnadsskyddet
mars 30th, 2012Förslag till högkostnadsskydd i öppen hälso- och sjukvård samt översyn av vissa patientavgifter inom Västra Götalandsregionen
Riksdagen beslutade 2011-12-19 att, från och med 2012-01-01, höja taket i högkostnadsskyddet från 900 kronor till 1 100 kronor. Detta innebär dock inte att landstingen måste höja nivån i det egna högkostnadsskyddet, utan hälso- och sjukvårdslagen (HSL) medger att landstingen har möjlighet att besluta om ett lägre belopp. En höjning av taket förväntas ge ökade patientavgifter motsvarande cirka 40 mnkr på helårsbasis för Västra Götalandsregionen.
Avgifterna inom regionens hälso- och sjukvård handlar i grunden om styrning, där avgifterna är ett medel för att uppnå en mer effektiv användning av hälso- och sjukvårdens resurser. Vi kan inte se att det föreliggande förslaget har en sådan styreffekt och har därför svårt att acceptera ett förslag till höjning av högkostnadsskyddet synbarligen enbart för att stärka den politiska ledningens underfinansierade budget.
Vi har inget principiellt emot en höjning till 1 100 kr, så länge som den ökade intäkten kan användas till att stärka och förbättra regionens hälso- och sjukvårdssystem. I det föreliggande förslaget kommer pengarna att randomiserat tillfalla vissa utförare, utan någon styrning eller styreffekt. Förslaget innebär därmed att kostnader läggs över på patienterna utan att de får någon utökad eller bättre sjukvård för pengarna.
Vi menar att intäkterna måste användas på ett sådant sätt att de tillfaller de verksamheter där behoven är som störst. Vi yrkar därför att den förväntade intäktsökningen om cirka 20 mnkr ska tillfalla Hälso- och sjukvårdsutskottet, där utskottet ges möjlighet att besluta om riktade insatser för att förstärka regionens hälso- och sjukvård. Vi ser till exempel ett stort behov av åtgärder för att förbättra tillgängligheten vid regionens akutmottagningar.
I förslaget till beslut föreslås också att regionen per automatik ska följa framtida riksdagsbeslut om förändringar avseende nivån på högkostnadsskyddet. Förslaget innebär onekligen en tidsvinst, då beslutet inte behöver fastställas av regionfullmäktige. Vi är dock tveksamma till att regionen på detta sätt avsäger sig möjligheten att påverka den egna avgiftsstrukturen och överlämna beslutanderätten till en annan instans. Men för att effektivisera hanteringen av frågan yrkar vi därför att regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta att regionstyrelsen bemyndigas att kunna fatta beslut om att regionen ska följa riksdagens beslut vid framtida förändringar av högkostnadsskyddets tak för öppen hälso- och sjukvård.
I övrigt ställer vi oss bakom de föreslagna förändringarna.
Förslag till beslut
Förslag till beslut
Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta:
Färre platser är färre platser i psykiatrin
mars 6th, 2012Socialdemokraterna svarar på Kristdemokraternas kritik.
Vi försöker inte misskreditera psykiatrin. Vi vill tvärtom satsa på den. De senaste åren har vi försökt stoppa neddragningar som beslutats av S-majoriteten. Faktum är att just nu läggs 16 vårdplatser ner, skriver kommunalrådet David Lega och tre andra kristdemokrater i en slutreplik till Kerstin Brunnström (S), ordförande i Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Vi kan inte spara mer på psykiatrin
Grovt missvisande om psykiatrin, KD.Grovt missvisande om psykiatrin, skriver ordföranden i Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kerstin Brunnström (S) när Kristdemokraterna påpekar vilka neddragningar som gjorts inom psykiatrin i Göteborgsområdet de senaste åren.
Den tes hon försöker framföra är att det inte kan kallas minskade vårdplatser eftersom läget är sämre i andra delar av landet. Men faktum är att det just nu läggs ner 16 vårdplatser inom psykiatrin på SU.
Vidare skriver Brunnström att vi försöker misskreditera verksamheten. Inget kunde vara mer fel. Vi försöker tvärtom satsa på psykiatrin men i Västra Götaland har det de senaste åren mest inneburit att vi har försökt stoppa neddragningar som beslutats av S-majoriteten.
De farhågor som Kristdemokraterna lyfte kring just psykiatrin i samband med den så kallade prioriteringsprocessen 2009 har tyvärr besannats. Enligt uppgifter som Hälso- och sjukvårdskansliet fick del av från SU i mars förra året betraktades ytterligare neddragningar och förändringar inom psykiatrin som nödvändiga. Med anledning av den informationen ställde Kristdemokraterna en fråga i regionfullmäktige till hälso- och sjukvårdsutskottets ordförande Helén Eliasson (S) om hon visste vilka dessa neddragningar var. Två gånger svarade hon att det inte fanns några sådana förslag på besparingar. Sedan kom omvalet och därefter nya neddragningar av vårdplatser inom psykiatrin.
Nog hade det varit mer renhårigt av både Eliasson och Brunnström att våga kännas vid de planerade besparingarna även om det råkade vara valrörelse.
Färre vårdplatser är färre vårdplatser även om utgångsläget är över snittet i riket per capita. Alliansregeringen har flera gånger sedan 2006 gjort stora satsningar på psykiatrin men i den S-ledda Västra Götalandsregionen fortsätter stängningar av behandlingshem och neddragningar av antal vårdplatser alltjämt.
Magnus Berntsson,
2:e vice ordf. HSN i nordöstra Göteborg (KD)
David Lega,
kommunalråd Göteborgs stad (KD)
Marianne Bergman,
ledamot SDN Västra Göteborg (KD)
Jörgen Knudtzon,
ordförande Kristdemokraterna i Västra Göteborg