Inleder ett nytt år

posted in: Conny Brännberg | 0
 
Ett nytt år. Ett oskrivet blad. Vi vet vad som hände 2017, men vad som ligger framför är ännu okänt. Ett skifte från ett år till ett annat är alltid spännande. När vi blickar tillbaka så var det ljusglimtar men också sorgestunder. Många ger sig själva nyårslöften och tar nya tag inför det nya året. För egen del har jag satt upp ett antal ambitioner/mål och som politiker går vi in i ett valår, vilket alltid är speciellt. Denna första dag på året inleddes med en sen, lång och lugn frukost, hemma med Margaret. Jag gillar verkligen mitt politiska liv. Det blir långa dagar och intensiva perioder då det är en slags livsstil att vara förtroendevald. Men också skönt att få några mötesfria dagar då man inte behöver åka iväg. De närmaste dagarna kommer jag att ta det lugnt och ägna åt familj och barnbarn. Känns som ett rätt go´ början på ett nytt år!

Konst ger både uttryck och intryck

posted in: Conny Brännberg | 0

 

Konsten har många roller och olika tilltal. Ibland fastnar man bara i hänförelse över något i bilden som tilltalar, ibland motivet, ibland själva tekniken, men oftast att den förmedlar något. Det finns också bilder som man bara snabbt iakttar och som inte ger det där direkta tilltalet. Verkshöjd är svårt att definiera, men ofta brukar man säga att det innebär att det är något unikt med just detta verk, något som ingen annan kan gestalta. Men det är något som gör att en bild är något annat än en konstbild.

Jag gillar att ta del av konst. Ibland förstår jag den inte alls, men inser att andra kan ändå uppskatta den. Ibland är tilltalet i bilden omvälvande och man ställs inför frågor som tar tag inom en. Konsten kan roa men också oroa. Den kan förmedla skönhet och njutning, men också leda till ett inre uppror.

Många av bilderna på väggarna därhemma är väl bekanta, men ändå kan de ha ett förnyat tilltal allt emellanåt. Det som är känt och bekant kan ibland kännas som nytt eller annorlunda.

Jag går gärna på vernissage. Det är ofta ett bra sätt att introduceras till konsten och den aktuella konstnären. Ofta är det någon initierad person som sätter in verken i olika sammanhang och helst lyssnar jag till konstnären själv. Konstnärens uttryck stannar ofta inom en och då man ser verken hör man vad denne ville uttrycka. Men ibland ser jag helt andra saker än vad konstnären velat skildra. Det gör att samtalen om konsten blir så spännande och så berikande.

Extremt fånig säkerhetsinformationsfilm

posted in: Conny Brännberg | 0
Inför en flygresa sker alltid en säkerhetsgenomgång. Kabinpersonalen ger grundläggande anvisningar om hur passagerarna ska agera i händelse av fara. Ibland sker denna genom en informationsfilm. Air France har valt att lägga ut en säkerhetsinformationsfilm som ger de aktuella instruktionerna. Det är fem modeller/dansöser som agerar och en flygvärdinna är speaker. Filmen är informativ men skapad på ett sådant sätt att den får guldmedalj i fånighet. De fem modellerna struttar omkring och agerar i någon slags koreografi som är så löjlig att man har svårt att ta till sig budskapet om behovet av säkerhet.
 
Jag har studerat feministisk filmteori och skulle jag använda mig av sådana beskrivningar skulle jag beskriva att filmen är till för att tilltala män och kvinnorna som är objektifierade utgör ett slags beskådande av den manliga blicken. Diskriminering, underkastelse och en typisk patriarkal struktur skulle bli några underrubriker. På svenska skulle man säga att filmen är ett riktigt bottennapp.
 
Men den allra sämsta scenen är nog då flygvärdinnan kommer in i bild och man har precis dessförinnan sett de fem modellerna ta på sig sina säkerhetsbälten. Flygvärdinnan vickar på höfterna och säger att bältet ”kommer på ett elegant sätt att framhäva ditt midjemått”. Idén med bältet är säkerhet och har inget med skönhetsideal att göra. Men då texten så tydligt hävdar att det är midjemåttet som är det viktiga så sjunker hela värdet av informationen till en bottennivå.
Jag vet att Frankrike inte delar vår jämställdhetssyn i alla delar. Som svensk reagerar jag på filmer som utnyttjar och nedvärderar kvinnor. De är inte till för att behaga männens begär, utan är likvärdiga medmänniskor som ska värderas på samma sätt som män.
Jag kan inte förstå hur Air France kan tillåta denna fördummande och rent ut sagt förlöjligande reklam. Säkert har den kostat en hel del att producera. Den borde omgående ersättas av en konstruktiv film
 

Ohyggliga rapporter från Aleppo

posted in: Conny Brännberg | 0
Den senaste veckans rapporter från Aleppo är så negativa att man knapp finner ord för detta. Man räknar med att det fortfarande finns ca 100 000 barn kvar i en stad som bombas sönder kvarter efter kvarter. Barnen är de stora förlorarna och omvärlden borde skapa en gigantisk satsning för att få ut civilbefolkningen innan militärerna fortsätter att beskjuta varandra. För några dagar sedan trodde många på vapenstillestånd så att de humanitära förhållanden skulle bli något drägliga. Men när till och med matkonvojer anfalls då är moral och etik så låg att den inte ens kan mätas. Allt mänskligt förnuft verkar vara totalt borta.

Snabb hantering av polisen

posted in: Conny Brännberg | 0
Det skrivs mycket om polisen och om deras kris. Nu kanske mitt inlägg egentligen inte handlar om polisen men om passmyndigheten. Jag var häromdagen på polisstationen och behövde ett nytt pass. Enkel hantering, inget strul. Bara några dagar senare kommer ett SMS och passet är klart för uthämtning. Helt enkelt snabbt, effektiv och enkelt. Så ska det fungera och jag är väldigt nöjd.

Stark kritik mot kommunal film

posted in: Conny Brännberg | 0
Jag har bott i Södra Ryd, ett område strax norr om Skövde, sedan 1980. Stadsdelen byggdes som en ”sovstad” och närheten till länssjukhuset gjorde att många räknade med att bo där och jobba någon annanstans. Stor del av stadsdelen, där närmare 7 000 personer bor, är att likna vid ett miljonprogram.
För några år sedan byggdes grundskolan om som då omfattade alla stadier. Av olika skäl stängdes högstadiedelen för några år sedan till stor besvikelse för många boende i området. Nu är det dags att åter öppna högstadiedeln.
I samband med detta har en film tagits fram som ett rekryteringsunderlag till en ny rektor. Filmen är innovativ men har inte fallit i den goda jorden. Den beskriver en skola och en stadsdel som många av oss inte känner igen. Den snarare svartmålar än ger ren fakta. När jag hörde talas om den och såg filmen så kände jag mig tvungen att reagera. Den ger en nidbild av den del av staden där jag bor. Därför kontaktade jag de ansvariga då inte så många hunnit se filmen. Mitt förslag var att dra tillbaka den. Så här skrev Skaraborgs Allehanda.
 
Nu ska tydligen filmen få en förklarande text och försöka att ge en annan bild, men tyvärr har den spritts rätt rejält och jag tror att den skadar mer än den gör nytta.
 
Många har reagerat mot filmens innehåll och inte minst de som arbetar eller har arbetat på skolan. Tråkigt att man lämnade manusskrivande till personer som inte har känsla för konsekvenserna av denna typ av påståenden. Om man bara vill orsaka uppmärksamhet så har man verkligen lyckats, men till ett pris som är väldigt högt. Jag tror att filmen gör mer skada än nytta och därför tycker jag att mitt råd till de ansvariga är rätt: Stoppa filmen!

Beauty is in the eye of the beholder

posted in: Conny Brännberg | 0
Vad är vackert? Vad är det sköna, då vi talar om de sköna konsterna? Finns det någon som kan definiera vad som utgör det vackra? Eller är det så att det gamla ordspråket som lär gå tillbaka till 3:e århundrandet stämmer att allt är subjektivt. Om nu skönheten ligger i betraktarens öga så bör det finnas många olika sätt att beskriva skönheten. En tid talade man om konstnärlig utsmyckning då det handlade om offentlig konst. Numera talar man oftast om konstnärlig miljögestaltning.
På bilden betraktar jag verk av Marie-Louise Ekman de Geer. Om det är vackert är svårt att säga, kanske t o m irrelevant då skönhet inte alls är konstens främsta uppgift. Det tilltal som ett verk gör med betraktaren beskriver dess storhet. En bild kan passeras, inga reflektioner, inga tankar uppstår, medan andra bilder väcker tankeprocesser hos betraktaren.
Hur kan det komma sig att vissa verk leder till att man är beredd att betala miljoner för dem medan andra skulle aldrig få hängas upp på ens väggar. Det går nog inte att komma ifrån att konstens skönhet och konstens tilltal är personligt.
 
 

Framhåll alltid människovärdet

posted in: Conny Brännberg | 0
Du har ett värde. Ett egenvärde. Det handlar om vem du är. Inte vad du gör eller presterar. Ditt värde är unikt. Till och med absolut. Vad du äger, eller vilka kläder du bär, hur du bor, eller vad ditt saldo på banken visar, har inget med ditt människovärde att göra. Du är helt enkelt unik och ingen annan är som du.
I vårt kommersiella och materialistiskt sinnade samhälle finns det många som har intressenten av att du inte uppskattar ditt egenvärde. För om du accepterar att dit värde hänger på dina kläder så finns det alltid dom som vill sälja plagg för att stärka ditt värde. Reklam handlar egentligen inte primärt om att sälja produkter utan att sälja livsstilar. Du blir något, får en ställning, får uppmärksamhet då du köper det som reklamenen föreställer. Tyvärr går det inte att köpa sitt värde. Det är givet då man föds. Och oavsett vad man än samlar på sig under sitt jordeliv så vet vi: ”du kan ingenting ta med dig dit du går”.
Spana in dig själv i spegeln idag och säg: Jag är unik! Jag duger! Jag har ett värde!
1 2 3 4 10