Behövs arbetsförmedlingen?

posted in: Nyheter | 0

Debatt. Artikel

SLA DEN 13 MARS 2013.

Numera utsätts Arbetsförmedlingen för kraftig kritik. Sedan 2007 har 18 miljarder som staten har anslagit till Arbetsförmedlingen inte utnyttjats till jobbskapande åtgärder utan har betalats tillbaka till staten. Riksrevisionen riktar kritik mot att flera arbetsförmedlingar inte bedriver effektiv verksamhet. Medborgarna är ofta missnöjda och de förväntningar och service som man har, infrias inte vilket medför ett lågt förtroende för myndigheten. Ett tecken på det är att Svensk Kvalitetsindex listar arbetsförmedlingen mycket lågt när det gäller nöjda kunder. Jag tror att personalen gör vad som är nödvändigt, men många blir besvikna över utebliven hjälp och stöd. Inte sällan leder lång arbetslöshet till psykisk ohälsa, bristande självförtroende och ineffektiva metoder för att få återvända till arbetslivet. Dessutom finns många människor med funktionsnedsättning som försöker etablera sig arbetsmarknaden. Arbetslösheten är vår största samhällsutmaning. Det är uppenbart att Arbetsförmedlingens förmåga att förmedla arbeten är starkt ifrågasatt. Vilken betydelse har då Arbetsförmedlingen som myndighet?

Kristdemokraterna anser att det behövs en genomgripande reformering av Arbetsförmedlingen. En sådant annorlunda modell för en framtida förmedlingsorganisation kan sammanfattas i följande sex punkter.

1        Skapa en central serviceorganisation av nuvarande Arbetsförmedling.

Den ska ansvara för myndighetsfrågor såsom godkännande av aktörer, uppföljning, utvärdering, insamling av statistik mm.

2        Öppna ”Jobbcentrum” dit den arbetssökande går första dagen som arbetslös.

Där bedömer en handläggare på den centrala servicemyndigheten den enskildes önskemål, utbildning, behov, erfarenheter och försöker identifiera den arbetssökandes möjlighet till arbete.

3        Konkurrensutsätt förmedlingsverksamheten. 

Huvuddelen av förmedlingsverksamheten drivs av privata företag och idéburna organisationer.

4        Inför valfrihet.

Den arbetssökande kan välja mellan flera godkända förmedlingsaktörer, som får ansvaret att hjälpa personen till arbete.

5        Skapa betygssystem eller certifikat för alla godkända förmedlingsaktörer.

Det hjälper den arbetssökande att välja aktör, baserad på förmedlarens förmåga att hjälpa till att skaffa arbete.

6        Betala för förmedlade arbeten.

Arbetsförmedlaren ersätts för varje förmedlat arbete. Ersättningens storlek bestäms av den arbetssökandes statistiska risk för långvarig arbetslöshet, inte arbetslöshetsperiodens längd. Det betyder att ersättningen är högre för personer med exempelvis funktionsnedsättning, utländsk bakgrund, ofullbordad skolgång eller ofullständiga betyg. Ersättningen administreras av den centrala servicemyndigheten.

Detta förslag betyder att de behov som den arbetssökande har, blir konkret och tydlig, myndighetens uppdrag blir förutserbar, effektiviteten ökar och den arbetssökande får en klar vägledning och möjlighet att påverka sin situation. Det finns många engagerade och duktiga arbetsförmedlare, som inte alltid upplever att deras arbetsinsats tas till vara och många gånger får man ta emot orättvisa omdömen och kritik när man försöker stödja och hjälpa människor ut i arbetslivet. Med denna modell kan de etablera sig och bli godkända arbetsförmedlare. När de lyckas får de betalt. Vi vill gå från en regelstyrd arbetsförmedling till en verksamhet som inspirerar arbetsförmedlarna att förmedla arbete, inte administrera arbetslöshet.

Björn Rubenson

Ordförande för Kristdemokraterna

Karlsborg

 

Leave a Reply