Bilder och mer information på Tibro kommuns hemsida

– För mig som alltid värnat handens kunskap kommer besöket på Hantverkscentrum vara väldigt intressant.

Det säger Annika Eclund, Kristdemokratisk riksdagsledamot för Skaraborg, inför Alliansens riksdagsledamöters besök på Hantverkscentrum nu på måndag den 14 klockan 10.00

”Hantverkscentrum erbjuder utbildningar som bygger på den tradition, kunskap och utveckling i möbelbranschen som gjort Tibro till Sveriges möbelcentrum. Här utbildas dagens hantverkare i traditionella yrken inom möbel- och inredningsproduktion” – står det på hemsidan.

Yrkesutbildningar som möbelhantverk, möbelrestaurering, och träbildhuggeri är gamla traditioner och skolningar. Och det är utbildningar som är oändligt viktiga komplement till alla de teoretiska utbildningar vi idag har. Alla är vi lyckligtvis inte teoretiker. Det finns stort behov av utbildningar som fångar upp kreativitet och hantverkartalanger.

- Jag ser verkligen fram mot att få en djupare inblick i verksamheten och är därför glad över att vi riksdagsledamöter inom alliansen får möjlighet att besöka Hantverkscentrum i Tibro.

Äldreminister Maria Larsson inviger Seniormässan i Tibro den 11 november. Hon kommer där tala om sin syn på hur äldre får en bra och trygg livssituation med valfrihet och god hälsa.

Seniormässa

Mässan pågår den 11-12 november och syftet är att visa att seniorerna kan vara en tillgång snarare än ett problem, men också att visa vad som finns i Tibro med omnejd i form av varor, tjänster, aktiviteter och service för äldre. Förutom Maria Larsson kommer det vara ett antal programpunkter och seminarier. Bland annat kommer polisen och ambulanspersonal prata och demonstrera. Det blir modevisning från Katarinas och Vic. Magnus Thomson kommer prata om det spännande projektet ”Upp å ner”.

Utställare

På mässan kommer drygt 40 utställare finnas på plats och demonstrera sina tjänster och produkter. Allt ifrån etablerade företag och organisationer till UF-företag med ungdomar från gymnasieskolan.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att följa införandet av en parboendegaranti i äldreomsorgen och analysera de hinder som eventuellt finns.

Motivering

Äldre, som har levt ett långt liv tillsammans, ställs oftast inför en fysisk skilsmässa när den ene hamnar i behov av vård och omsorg. Det är inhumant att sära på dem som vill fortsätta att leva tillsammans. Det kan också bidra till att vårdbehovet ökar. En parboendegaranti bör därför införas i alla kommuner. När den fortsatta boendesatsningen på äldreboenden också kommer att innehålla stimulansmedel till kommuner som erbjuder lösningar som ger möjlighet till parboende förbättras förutsättningarna för ett införande.

Det är viktigt att alla eventuella hinder för en parboendegaranti undanröjs. Det har bland annat framkommit synpunkter på att en parboendegaranti kanske inte står i samklang med lagstiftning som gäller boendet.

För att påskynda och förenkla ett genomförande bör regeringen inhämta uppgifter om genomförandet i olika kommuner och analysera de hinder som eventuellt finns.

Stockholm den 21 oktober 2010

Annika Eclund (KD)

Andreas Carlson (KD)

Tipsa andra

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att man i svensk utrikespolitik ska verka för att utveckla demokratin i Mellanöstern och att minoriteter garanteras mänskliga fri- och rättigheter.

Motivering

I Mellanöstern finns många olika minoriteter, ofta baserat på en tydlig uppdelning mellan olika religiösa gemenskaper. De kristna minoriteterna finns idag utspridda i de flesta av Mellanösterns länder och deras utsatthet varierar. Länderna i Mellanöstern beräknas ha följande procentuell kristen andel av befolkningen: Libanon 40–45 %, Syrien 6–10 %, Egypten 6–12 %, Jordanien 4–6 %, Palestina ca 4 %, Irak och Kuwait ca 3 % och Israel 2–3 %. Övriga länder har en kristen befolkning på under 2 %, enligt UD (2000). I några stater lever kristna praktiskt taget sida vid sida med den muslimska befolkningsmajoriteten. I andra länder är utsattheten påfallande. I Irak har 65 kyrkor blivit attackerade sedan 2004. Ifrån Egypten kommer ständigt rapporter om diskriminering och våld. I Saudiarabien får kristna inte samlas i en kyrkolokal. I Turkiet hotas det syrisk-ortodoxa klostret S:t Gabriel av att få sin mark konfiskerad.

Situationen i Turkiet

Före 1915 levde 2 026 000 kristna armenier och 500 000 kristna syrianer, kaldéer och assyrier i nuvarande östra Turkiet. Åren 1915–1918 dödades 1–1,5 miljoner kristna i Ottomanska riket, nuvarande östra Turkiet. Sverige bör agera så att varaktig försoning uppnås i regionen. Ett viktigt steg i detta är den upprättelse det skulle innebära för de drabbade kristna minoritetsfolken om den turkiska regeringen officiellt erkände folkmordet. Turkiet strävar efter att bli medlem i EU. Vi kan se att bl.a. denna process troligen har gjort att det har skett positiva saker såsom att dödsstraffet har avskaffats, men det finns väldigt mycket kvar att göra. Det är som ett exempel inte tillåtet att bära kors synligt.

Kristna i Irak

Situationen är, och har varit, mycket svår för Iraks kristna och lett till en omfattande flyktingström, inte minst till vårt land. För att kunna förverkliga demokratin i Irak bör samma status ges till alla folkgrupper oavsett nationell identitet och religion. För att kunna rädda assyrier/syrianer/kaldéer som ett folk och för att bevara det kristna kulturarvet i sitt ursprungsområde, krävs att deras säkerhet garanteras. Möjlighet behöver ges till återvändning för dem som har lämnat landet med tvång eller av rädsla sedan Irak–Iran-kriget på 1980-talet. Assyrier/syrianer/kaldéer måste erkännas officiellt i irakiska grundlagen och den nya konstitutionen som ett av Iraks ursprungsfolk och ges nationella rättigheter.

Egyptens kopter

I Egypten lever en betydande kristen befolkning, kopterna. De uppgår idag till mellan 4 och 8 miljoner människor. Diskrimineringen och brotten mot de mänskliga rättigheterna tar sig olika uttryck. Kristna särbehandlas negativt av myndigheter när det gäller utbildning, yrkesliv och politiska ämbeten. Åtskilliga direkta våldsamheter och övergrepp mot de kristna kopterna äger rum, bl.a. i januari 2010 då sju kristna kopter sköts ihjäl utanför sin kyrka.

Avslutning

Svensk utrikespolitik måste tydligt fokusera på de utsatta minoriteternas situation i Mellanöstern så att de garanteras sina fri- och rättigheter. Det är naturligtvis också en självklarhet att dessa utsatta personer ska få möjlighet att få en fristad i Sverige.

Stockholm den 25 oktober 2010

Annika Eclund (KD)

Tipsa andra

Artikel om Annika Eclund i tidningen Kristdemokraten (sid 7).

Tipsa andra

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om apatiska flyktingbarn.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att barnkonventionen bör inkorporeras i svensk lag.1

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en flyktingbarnskommission bör tillsättas.

1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.

Motivering

Sedan 2001 har över 400 barn från asylsökande familjer tagits in på barnpsykiatriska kliniker i Sverige. Barn som slutat äta och dricka och måste sondmatas för att överleva. Deras verklighet är så fruktansvärd att de avskärmat sig från den och blivit onåbara. Vårdande läkare har funnit tidiga psykiska och somatiska störningar hos dessa barn. För några år sedan förekom det uppgifter om simulering, manipulering och i vissa fall förgiftning av barnen. Detta har dock inte kunnat styrkas i något enda fall. Enligt en rapport från Rädda Barnen beror de apatiska barnens tillstånd istället på traumatiska upplevelser före flykten. Dessa barn har i många fall bevittnat grova vålds- och sexövergrepp på sina mödrar och andra släktingar. I nästan hälften av fallen har barnen sett någon död eller någon dödas.

Bilderna av de apatiska barnen har väckt en våg av sympati hos svenska folket men också en storm av upprördhet. Den folkliga upprördheten fick, efter många turer, slutligen den dåvarande socialdemokratiska regeringen att fatta ett vägledande beslut i ett enskilt ärende. Beslutet innebar att det i bedömningen skulle tas större hänsyn till barn som har uppgivenhetssyndrom. Dessvärre visade sig detta beslut sakna praktisk betydelse. Kort därefter fick nämligen tre av fem apatiska barn avslag på sin asylansökan.

De utvisningar av apatiska barn som har skett och som till viss del fortfarande kan ske är inte acceptabla, inte minst mot bakgrund av att vården för dessa barn är mycket bristfällig i hemländerna. Utvisningar av apatiska barn strider ofta mot barnkonventionens skrivningar om barns rättigheter. Därför finns det anledning att se över på vilket sätt barnkonventionen kan få en starkare ställning i utlänningslagen, det kan exempelvis ske genom att barnkonventionen inkorporeras i svensk lag. Det skulle med säkerhet leda till att fler barn med uppgivenhetssyndrom skulle få uppehållstillstånd i Sverige.

Dessutom anser vi att en flyktingbarnskommission ska tillsättas som får i uppgift att bringa klarhet i vad som har hänt med de apatiska barn som tidigare har utvisats. Som tidigare nämnts saknas adekvat vård i flera länder som dessa barn har utvisats till. Sverige har ett ansvar även för människor som utvisas och tvingas lämna Sverige. Ansvar för medmänniskor slutar inte vid nationsgränser. Därför kan vi inte utvisa människor och sedan blunda för vilka konsekvenser det får för enskilda. Vi har ett ansvar att inte utvisa människor till länder där de riskerar att fara illa. Och om det kan tänkas att Sverige har brustit i det ansvaret är det viktigt att vi följer upp vad som hänt och använder den kunskapen för att få vägledning inför beslut som ska fattas framöver.

Stockholm den 19 oktober 2010
Caroline Szyber (KD)    Annika Eclund (KD)

Tipsa andra

Annika Eclund intervjuas i Radio Skaraborg, torsdag 10 mars ca kl. 15.45.

Angående sjukförsäkringen: http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=2955117&t=695

Tipsa andra

Jag vill börja med att utropa Äntligen! Äntligen kommer lärarlegitimationen att bli verklighet. En mycket välkommen reform för att öka kvaliteten i svensk skola. Det är oroande att resultaten i den svenska skolan har sjunkit under de senaste årtiondena. Men alliansregeringen har tagit de låga resultaten på allvar och lagt om skolpolitiken genom att införa en lång rad reformer som ny gymnasieskola, nya läroplaner, ett nytt betygssystem, lärlingsutbildningar, fler nationella prov och en modern skollag. Och idag skall vi besluta om lärarlegitimationen som kommer att bli en av de viktigaste pusselbitarna när det kommer till att öka resultaten hos eleverna men också att höja lärarnas status.

Herr talman/fru talman
Ingen skulle komma tanken att prova ut nya glasögon hos någon annan än en legitimerad optiker, eller att låta någon annan än en legitimerad läkare operera bort ens blindtarm. Men hittills har vi kunnat skicka det värdefullaste vi har, nämligen våra barn, till en skola som vi inte vet om den har pedagogiskt utbildad personal. Även om samtliga av skolans lärare kanske har lärarexamen garanterar det ändå inte att de är behöriga i de ämnen de undervisar i. Det är inte ovanligt att en utbildad lågstadielärare undervisar i matematik på högstadiet eller att en lärare som är utbildad för högre åldrar skall lära barn att läsa utan att ha någon utbildning i läsinlärning. Det säger sig självt att resultaten blir därefter. Situationen jag beskriver är mycket vanligare än man tror och huvudmän och rektorer har faktiskt ganska dålig koll på vad personalen har för bakgrund. Lärarlegitimationen kommer att göra det tydligt vem som är behörig för det arbete man utför.

Herr talman /fru talman
Var femte lärare i den svenska skolan saknar idag behörighet för att undervisa och det är inte acceptabelt. Den här gruppen kommer även fortsättningsvis att vara anställda inom skolan men eftersom de inte kommer att få sätta betyg sätter det press på kommunerna att ge dem fortbildning så att de blir behöriga. Här kommer det andra steget i lärarlyftet in som en viktig del i att göra det möjligt att på sikt endast ha behöriga lärare på våra skolor.

Under många år har jag sett lärare som valt att satsa på en lång utbildning, med tillhörande studieskulder som följd, bli anställda på en skola men som sedan har fått stå tillbaka när tjänster skall fördelas för någon som undervisar i ämnen som han/hon inte har formell behörighet i. Detta är inte rimligt!

Herr talman/fru talman
Legitimationen innebär en auktorisering av läraryrket och klargör att lärares arbete är ett myndighetsutövande då endast legitimerade lärare kommer att få sätta betyg. Legitimationen är samtidigt en kvalitetsgaranti då legitimationen kan återkallas från lärare som inte sköter sitt uppdrag. Grov oskicklighet i yrkesutövningen eller grova brott ska leda till indragen legitimation. Detta innebär en trygghet för alla som jobbar inom skolan.

I bästa fall är också lärarlegitimationen ett första steg i en bättre löneutveckling för lärarkåren.

Herr talman/fru talman
Efter att ha jobbat i skolan under åtskilliga år då jag med egna ögon sett hur man i princip har kunnat plocka in vem som helst att undervisa i skolan och dessutom fått befogenheten att sätta betyg så är det stort att idag kunna stå här och vara en av dem som kommer att trycka på ja-knappen i eftermiddagens votering i den svenska Riksdagen till regeringens proposition om lärarlegitimationen. Det är stort!!!  Det kommer att höja mina kollegors status, det kommer att göra att fler vill bli lärare och det kommer att garantera att våra barn och ungdomar får undervisning av professionella människor. Det är en trygghet för eleverna och för deras föräldrar att de vet att det bara är behöriga lärare som utövar yrket.

Herr talman/fru talman
En skola i världsklass är en förutsättning för att Sverige ska vara ett framgångsrikt land också i framtiden. Att kvalitetssäkra läraryrket genom lärarlegitimationen är ett mycket viktigt steg i den riktningen.

Jag yrkar därmed bifall till utskottets betänkande och till propositionen i sin helhet.

Tipsa andra

Herr/Fru talman
FN:s deklaration om barns rättigheter formulerar det självklara: att barns bästa ska komma i första rummet. Det är också själva utgångspunkten för mig som kristdemokrat när politiska förutsättningar för barns omsorg ska utformas.

Vi har en förskola i Sverige med mycket hög kvalité. Vi kan vara stolta över våra professionella pedagoger och vår svenska modell. Andra länder tittar avundsjukt på det svenska konceptet och vår förskolemodell har blivit en svensk exportprodukt.

Det är glädjande att de förändringar som gjorts av förskolan har skett med respekt för förskolans egenart och oförändrade uppdrag där lärande, omsorg och trygghet bildar en helhet.

Förskolan erbjuder, och ska erbjuda, pedagogisk verksamhet, omsorg, fostran och goda lärandemiljöer. Dessa olika delar och faktorer ska vara komplement och stöd till föräldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för barns fostran, utveckling och växande.

Herr/Fru talman
Med syfte att öka föräldrarnas valfrihet och möjlighet att välja varierande former av pedagogisk verksamhet för sina barn har en barnomsorgspeng införts (1 juli 2009). Ökad valfrihet och förutsättningar för föräldrar att välja är för mig välkomnade inslag inom förskolan. Det är viktigt att familjens behov, och självfallet främst barnets behov, som skall styra föräldrarnas val av omsorg för sina barn.

För fem år sedan, 2006, beslutade riksdagen ändringar i skollagen om etableringsfrihet. Beslutet om barnomsorgspeng 2009 innebär att kommunerna nu är skyldiga att godkänna andra pedagogiska omsorgsformer i enskild regi.

Likaså har riksdagen beslutat att införa allmän förskola även för treåringar (fr.o.m den 1 juli 2010). Ingen familj, inget barn, ska behöva avstå förskolans verksamhet på grund av brist på pengar. Konsekvensen av detta innebär också att kommunen ska informera barns vårdnadshavare om de olika pedagogiska omsorgsformerna. Det är viktigt att betona att kommunen nu ska sträva efter att tillgodose föräldrarnas (eller vårdnadshavarnas) önskemål gällande pedagogisk omsorg.

Det är angeläget att kommunen tar detta ansvar och verkligen underrättar barns vårdnadshavare om verksamheter som exempelvis familjedaghem, flerfamiljslösning eller andra former av pedagogisk verksamhet.

Herr/Fru talman
För mig som kristdemokrat är det ett självklart utgångsläge att ingen känner sina barns behov bättre än föräldrarna. Därför är det viktigt att politiken som utformas kring barns omvårdnad utgår från föräldrarnas möjlighet till flexibilitet och fria val.

För de alternativa pedagogiska omsorgsformerna som familjedaghem, flerfamiljslösningar och för hemmavarande föräldralediga så är den öppna förskolan viktig. De öppna förskolorna är alltså viktiga för att kunna driva på utvecklingen av en mångfald av pedagogisk omsorg och föräldrars valfrihet.

Gällande den öppna förskolan går utvecklingen åt helt fel håll. Antalet öppna förskolor har dessvärre minskat kraftigt de senaste åren. På tio års tid har antalet minskat från 752 till 472. Därför vill vi Kristdemokrater göra en statlig satsning för att vända trenden.

Perspektivet kring de öppna förskolorna saknar jag ofta i debatten. Jag vill därför verkligen lyfta fram den verksamheten idag. De betyder mycket för de barn, som av olika anledningar, inte går i förskolan eller som inte spenderar hela dagarna i förskolan. Barnen får viktig samhörighet med andra barn, och föräldrar skapar betydelsefulla kontaktnät med varandra. Särskilt viktigt är den öppna förskolan för de föräldrar som saknar ett naturligt socialt nätverk, till exempel familjer som nyligen kommit till Sverige.

Vi Kristdemokrater anser att kommunerna måste ta sitt ansvar och garantera tillgången till en öppen förskola. Dels för den betydelsefulla verksamhet den är i sig men också för att arbetet med att skapa en flexibel och anpassningsbar pedagogisk omsorg kan fortsätta att växa.

Herr/Fru talman
För oss kristdemokrater finns det två lika viktiga ben som förskolan står på: omsorg och pedagogisk verksamhet.

Jag vill betona att förskolan inte är en skola för små barn. Nej, det är en omsorgsverksamhet som ska erbjuda barnen en trygg och stimulerande miljö på barnens villkor. Förskolan ska genomsyras av god pedagogisk verksamhet som stimulerar barnens lärande. Barn ska uppmuntras och förskolan ska ge förutsättningar som gör att barnen utvecklas. Men den icke prestationsstyrda förskolan ska utgå från värden som trygghet och omvårdnad.

Jag anser att arbetet med värdegrunden alltid är viktig att utveckla och förbättra. Och personalen ska ständigt arbeta med dessa frågor. Jag menar därför att ett kompetenslyft för förskolans personal gällande värdegrunden ska prioriteras.

Herr/Fru talman
Förskolan är en egen skolform inom utbildningsväsendet. Detta får till följd att skyldigheten för kommunen skärpts att ordna en förskoleplats inom fyra månader. I den nya skollagen, som ska börja tillämpas den 1 juli i år, har detta förtydligats. Plats i förskola ska erbjudas inom fyra månader efter att vårdnadshavaren har anmält önskemål om förskoleplats. Det kommer även att införas en möjlighet för Skolinspektionen att förelägga kommuner vid vite att fullgöra sin skyldighet att erbjuda förskoleplats.

Vi kristdemokrater har arbetat med ett system som vill komplettera förskolegarantin och kommunernas skyldighet att erbjuda förskoleplats med ekonomiskt ersättning om garantin inte uppfylls.

För den enskilda familjen kan det innebära stora ekonomiska påfrestningar ifall kommunen av olika anledningar inte kan erbjuda barnomsorg inom de månader de garanterar. Det bör därför kunna utgå en ekonomisk ersättning till den familj som blivit drabbad. Vi tycker att ett sådant ekonomiskt skydd bör komplettera kommunens skyldighet att erbjuda förskola.

Herr/Fru talman
Sverige har en förskola att vara stolt över men naturligtvis finns det många saker att utveckla och förbättra. Alla föräldrar och barn skall känna sig trygga med den verksamhet som bedrivs inom förskolan oavsett i vilken regi den bedrivs.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets betänkande

Tipsa andra